Rudolf Gesellius

Rudolf Johann Heinrich Gesellius föddes i Helsingfors den 28 januari 1875 och var det tredje äldsta barnet i syskonskara på åtta. Föräldrarna var den tyskbördige köpmannen och partihandlaren Hermann Otto Gesellius (1839–1902) och Emilie Carolina Augusta Struckmann (1841–1903).

Fadern drev en kolonialvaruhandel med importerade produkter i form av bland annat kaffe från Brasilien samt mjöl och kött från Amerika. Det fanns endast ett fåtal andra affärer av det här slaget kring sekelskiftet 1800/1900-talet och det var här grunden till Rudolf Gesellius kunskaper inom företagsverksamhet och märkbara förmögenhet låg.

Rudolf Gesellius var uppskattad och känd både inom affärslivet och som filantrop, men de flesta känner antagligen bättre till hans äldre bror Herman Ernst Heinrich Gesellius, som grundade arkitektbyrån Gesellius, Lindgren & Saarinen tillsammans med Eliel Saarinen och Armas Lindgren.

Rudolf gifte sig med Ingeborg Maria Wård från Brännkyrka i Sverige år 1903, och paret fick två barn – Torild och Margit.

Tio år senare skilde de sig däremot, och Rudolf gifte om sig med Emilie Maria Lindholm (1875–1941) år 1917. De fick inga gemensamma barn.

I historiken Gesellius – Stordonator och välgörare av Lars Rönn beskrivs Rudolf Gesellius som en handlingens man med sikte på affärslivet, liksom sin far. Han var själv inte akademiskt utbildad utan slutade skolan redan som sjuttonåring för att jobba vid importfirman Sören Berner i Helsingfors och därefter vid faderns företag från och med 1897. Rudolf Gesellius kände ändå starkt för utbildningsfrågor inom det merkantila och kom att stödja bland annat läroverket vi numera känner som Svenska Handelshögskolan. Han mindes även sin egen skola, Svenska Normallyceet, i sitt testamente.

Herman Otto Gesellius lämnade efter sig ett väletablerat och välmående företag, som Rudolf med tiden tog över och förvandlade till den ledande grosshandelsfirman i det mellankrigstida Finland.

Köpman Rudolf Gesellius

Att i denna jämngrå era
Vara köpman är ett plus.
Den som så sig titulera
låter är Gesellius.

Nyss han hembar alma mater
skänker utan stora mått
Gören efter, o magnater
skall ni säkert sova gott!
Känd att höra till de justa
bar han upp en tradition,
hjälpsam, mest uti det tysta,
är han mångas skyddspatron

Rask i krya morgonstunden
går han redan till attack
luftar lilla Bärli-hunden
spelar tennis - eller schack.

- ur tidningen Lucifer, 1928

Karikatyr: Signe Hammarsten-Jansson, 1928

Ovanstående vers publicerades 1928 i tidningen Lucifer tillsammans med en karikatyr ritad av Signe Hammarsten Jansson. Dikten är undertecknad av signaturen W-r. Gesellius hade med andra ord vid det laget gjort sig känd för sin generositet och välgörande verksamhet.

Gesellius etablerade sig också som börshandlare där han gjorde goda vinster, vilka han frikostigt använde till olika typer av filantropisk verksamhet, med hjälp av sin hustru Emilie. Det var välkommet i en tid då den offentliga sektorns socialskydd var praktiskt taget obefintligt. Rudolf vann förtroende via sin affärsverksamhet och satt i många styrelser, exempelvis i styrelsen för Mannerheims Barnskyddsförbund.

År 1929, på höjden av sin karriär, utnämndes han till kommerseråd. På sin sextioårsdag 28.1.1935 förlänades han kommendörstecknet av Finlands Vita Ros, tack vare sin aktivitet som affärsman och frikostig donator. Rudolf Gesellius var också konstintresserad och satt i förvaltningsrådet vid Finska Konstföreningen.

Väggarna i det Geselliuska hemmet pryddes av många av de kändaste finska konstnärernas tavlor – Akseli Gallen-Kallela, Albert Edelfeldt, Hjalmar Munsterhjelm och Pekka Halonen – som senare testamenterades till konstmuseet Ateneums samlingar. På fritiden lär Rudolf ha gillat tennis, schack och långa promenader tillsammans med taxen Bärli. Rudolf Gesellius dog 63 år gammal 18.9.1938 – dödsorsaken torde ha varit hjärtsvikt.

Emilie Gesellius

Det finns inte mycket nedtecknat om Rudolf Gesellius hustru Emilie, men det verkar sannolikt att hon har haft ett finger med i spelet då paret med åren trappar upp sin filantropiska verksamhet. Hon var fil. kand. och innan hon gifte sig med Rudolf arbetade hon som lärare i franska och tyska vid de svenska skolorna i Uleåborg och Kuopio.

Hon beskrivs som godhjärtad, anspråkslös och varmt religiös. På trettiotalet inrättade hon bland annat ett soppkök för arbetslösa i ett trähus mitt emot makarnas hem på Fabriksgatan i Helsingfors.

Hon var vice ordförande i Fruntimmersföreningen, som fick betydande summor i donationer av paret och den fina villan på Fabriksgatan enligt Emilies testamente. Emilie satt i övrigt med i direktionerna för många sjukföreningar, bland annat Blindhemmet, Barnavårdsföreningen och Stadsmissionen.

Makarna delade förutom sin omsorg för de mindre bemedlade också sitt intresse för det religiösa och de var aktiva i kyrkan, som de också stödde ekonomiskt.

Om Emilie och Rudolf Gesellius Stiftelse

Källa: Gesellius – Stordonator och välgörare av Lars Rönn, Borgå 2001.

Stiftelsens grundkapital utgjordes av ett bostadshus på Fjärde Linjen 20 i Helsingfors, som Rudolf Gesellius själv förvärvade 1937. Startkapitalet uppskattades enligt dåtida värdering till 4–5 miljoner mark. Under åren har även en ansenlig placeringsportfölj byggts upp, som var värd 27,5 miljoner euro vid slutet av 2023. I placeringsverksamheten följs vedertagna hållbarhetsprinciper.

Stiftelsen grundades efter makarna Emilie och Rudolf Gesellius död.

Det föll på Emilies lott att formulera grunderna för stiftelsen som skulle grundas i makarnas namn, även om ändamålet var ett resultat av båda makarnas gemensamma vilja. Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Fond för filantropiska och kulturella ändamål grundades efter Emilies död och infördes i stiftelsesregistret 15.5.1941.

I enlighet med stadgarna är stiftelsens uppgift att befrämja filantropiska och kulturella ändamål. Bland de stadgeenliga mottagarna finns exempelvis högskolor, såsom Svenska Handelshögskolan och Yrkeshögskolan Arcada samt vårdrelaterade institutioner, till exempel Cancerföreningen, och Sjuksköterskeföreningen. Dessutom understöder stiftelsen ett stort antal övriga organisationer och föreningar. År 2024 beviljades sammanlagt 488 understöd för totalt 1 162 000 euro, medan motsvarande siffror året innan var 449 understöd för sammanlagt
1 080 900 euro.

Dags att söka understöd 2026